Shit va happy jag är

Jag lever. Som en leverpastej. Jag stinker, smakar äckligt, ser ful ut och ligger i en tajt förpackning och får ingen luft. HAHA, ändå. 

Är fett hög på Elvanse, tar på tok för många. Det innehåller ju en starkare typ av Amfetamin. Tro mig, det känns. 

De senaste veckorna har varit så brutalt katastrofala, fattar inte hur jag tagit mig igenom... Natten/morgonen var fullständigt kaos. Orkar inte ens berätta. Förlåt. Orkar knappt skriva längre. Nu, däremot - skada sig själv. Livets höjdpunkt.

Jag råkade btw radera massa kommentarer från de senaste inläggen, sorry. Fattar inte varför det blev så. 

Kommentarer:

1 Åsa:

Fina vän..jag förstår att du gör som du gör och kanske du måste göra så för att orka med.
Jag vill ändå säga att det finns så många människor som varit nere i skiten och vänt och när de vänt, blivit nyktra och slutat med allt som dämpar ångest och smärta, så har de alla en sak gemensam, att det mår bättre utan den där skiten..
Jag vet, att du också kommer komma dit en dag. Jag bara vet det, för du är så värd allt det där.

Stor kram på dig <3

2 Anonym:

fina tjejen! du kommer bli bra bara du fortsätter fattar du det? <3:)

3 Karin:

Läst ett tag men inte vetat vad jag ska skriva, vet inte nu heller. Men jösses va livet kan kännas förjävligt ibland.. det vet jag! Men det kan verkligen bli bättre. Jag trodde aldrig att jag skulle bli lycklig men har nu fästman och barn och mår för en gångs skull bra. Hjälper dig gärna om det finns något sätt..

Kommentera här:

Follow on Bloglovin