Min bästa vän

Du är tyvärr min bästa vän. Ibland är jag snäll, rör dig bara lite ytligt. Men ibland kommer jag bara närmare och närmare, djupare och djupare. Ibland behövs ingen omläggning. Ibland behövs plåster. Ibland behövs kompresser och stripes. Ibland behövs du sys. Ibland behöver du opereras. Men jag älskar dig ändå, min kära, älskade vän. Nu ska vi ha mysigt du och jag, för jag står inte ut i all smärta och ovisshet.



Kommentarer:

1 Klara :

Hej Sanna, åh vad jag tycker att det är tråkigt och orättvist att du mår så dåligt att du känner att du måste skada dig själv för att orka <3 Du verkar vara en så härlig och go tjej som har så mycket bra i dig, och du förtjänar så galet mycket bättre! Men eftersom jag själv har ett självskadebeteende så vet jag samtidigt hur det är att ha så ont inuti att det känns som att det inte finns något annat alternativ än att göra sig själv illa, och jag vet hur svårt det kan vara att stå emot...

Åh önskar verkligen att det fanns något jag kunde skriva för att du ska sluta skada dig själv för även om det kan kännas jätteskönt i stunden så känner i alla fall jag att det bara gör saker värre i längden. Men jag vet ju att det inte är så enkelt tyvärr, det blir ju liksom ett beroende :( Men kom ihåg att varje gång du inte skadar dig själv så är det guld värt!! Bara att trappa ned lite grann, att inte göra det lika ofta eller inte lika allvarligt t.ex, är ett jättestort steg <3 Kanske kan du försöka med något av det?? (Även om jag som sagt verkligen förstår och vet hur svårt det är, så hoppas du inte tar det på ett dåligt sätt <3) Kram <3

Kommentera här:

Follow on Bloglovin